tisdag 22 mars 2011

Klimat, regn, klimatförändringar

Klimattyper & vegetationszoner: Tropiskt regnskogsklimat = Mexiko Varmtempererat fuktigt klimat = syd- och östra USA samt Nordamerikas västkust. Kalltempererat fuktigt klinat = Canada Tropiskt savann klimat = Karibien och Mexico Steppklimat = Centrala USA Ökenklimat = Sydvästra USA Polarklimat = Norra Canada Utpräglat bergsklimat = Klippiga bergen och delar av Mexiko. Mexiko: Sommar: 20 C vinter: 10-20 C regn: 5000 mm per år. USA: Sommar: 20 C vinter: 10-(-5) regn: varierar men mer än i mexiko, särkilt nordvästra USA. Cananda: Sommar: 10-(-5) C vinter: -5-(-30) Karibien: Sommar: 20 C vintern: 10-20 C Temperaturskillnaderna är störst norr ut. Den största delen av vår kontinent består av klimattypen helårsregn. Det är framförallt de nordligare delarna som uppfyller de kriterierna då Kanada utger mest yta. Andra stora klimattyper är helårsregn med varm sommar samt buskstäpp. En liten del av kontinenten består av klimattypen monsun, vilket finns i Centralamerika. Anledningen till det varierande klimatet är det faktum att kontinenten sträcker sig över en stor del av norra halvklotet. Nordamerika har de flesta klimattyper, vilket även kan vara en kombination av havsströmmar och luftströmmar som påverkar klimatet. Även landmassan kan påverka. Temperatur och nederbörd: Vintertemperaturen varierar mycket då kalla vindar från nordpolen blåser obehindrat över kontinenten samtidigt som temperaturen i söder förblir i princip oförändrad. Trots det ändras inte temperaturen lika mycket under sommarhalvåret. I juli har de största delarna av kontinenten en temperatur mellan 20-30 Celsius. Men just de nordliga delarna har en väldigt stor förändring mellan årstiderna. Där går temperaturen från -30 grader till -10. Acapulco ( mexiko ): Högsta medel årsnederbörd ligger på ca 240 mm / år Lägsta medelårsnederbörden ligger på ca 140 mm / år. Det är inte så stora variationer med nederbörden, det rör sig mest om 10 mm. Luftfuktigheten är som störst under våra sommarmånader. Men eftersom Acapulco ligger i den tropiska zonen så har området inga årstider utan en regn och torr period. Där för kan man säga att från juni till september är regnperioden i Acapulco. Det regnar som mest 349 mm under regnperioden. Under torrperioden regnar det nästan ingenting bara några få mm, ca 5 mm per månad. Årsnederbörden: 1.377 mm Seattle ( Washington, USA ): Det regnar ca over 145 mm I Seattle under vintern, under sommaren så regnar det ca 25 mm. På ett helt år så regnar det 968 mm / per. Det regnar betydligt mer i Acapulco under en bestämd tid Klimatförändringar: Vi har valt Haiti som plats pågrund av deras nuvarande situation efter jordbävningen 2010 och sommarens orkansäsong. Landet har inte så högs utsläpp, då de inte har en fungerande industri och pågrund av att folket är fattigt och inte har råd med transporter varken i landet eller till utlandet. Haiti har lokala miljöproblem då endast 3% procent av skogen är intakt. Detta har lett till jordförstörelse och grund iden med att avverka skog för jordbruket har gått i baklås då jordförstörelsen minskar jordbruksarealen drastiskt. Landet är väldigt utsatt pågrund av att det är en ö . Om havsnivån stiger kommer stora delar av landet att hamna under havsytan. De har inte en så stor röst i det globala samhället pågrund av att det är ett litet land, och utan något större värde i varken naturresurser eller handel. Eftersom landet inte har så mycket utsläpp så tänkte vi vad de kunde göra lokalt. Vi tycker att de borde satsa på återplantering av skogen för att både hindra jordförstörelse och att träd är bra för klimatet. De borde börja lokalt för att sedan utvidga till regionalt och detta kan leda till en global förändring då andra länder kanske känner sig inspirerade till att förbättra världen.

onsdag 2 februari 2011

DEMOGRAFI



USA
1. USA befinner sig i stadium 4 i den demografiska transitionen. Samhället är väl utbyggt och livsvillkoren goda. Livsvillkoren har förbättrats i förhållande till stadium 3 och fler människor är mer friska och lever längre. Dödsantalet och födelsetalet är låga samtidigt som skillnaden mellan dessa är liten.

2. I framtiden kommer USA att gå framåt i den demografiska transaktionen. Befolkningen kommer att öka ännu mer och folk kommer att leva längre. Att befolkningen ökar kan bero på att fler människor i landet kommer att få tillgång till en bättre sjukvård. Forskningen om botemedel för olika sjukdomar går framåt hela tiden och år 2040 kommer man kanske ha kommit fram till nya och ännu mer effektiva botemedel för sjukdomar. Kanske kommer sjukvårdsreformen i USA att gå igenom? Isåfall skulle det visa sig i tabellen genom att fler skulle leva längre eftersom fler får tillgång till sjukvård. Att befolkningen ökar i landet beror även på att hela jordens befolkning ökar.

/Karolina

KUBA
1. Kuba befinner sig någonstans mellan den tredje och fjärde då det föds färre barn men personer blir inte äldre. Detta leder till en stagnation av befolkningsökningen och en långsam minskning.

2. Om man jämför dagens befolkningspyramid med den pyramid som man tror den kommer se ut om 30 år så ser man att födelsetalet har inte riktigt ändrat sig utan största skillnaden är att befolkningen blir allt äldre. Detta leder till en befolkningsökning då befolkning lever längre, ökning sker på så vis inte pågrund av barnafödsel. Om man ser på den första pyramiden från 2010 så ser man att väldigt många föddes under de år direkt efter den Kubanska revolutionen, för att sedan minska ganska kraftigt. En förklaring för detta är att man kanske hade framtidstro och optimist för framtiden och för det nya styret. Men när dessa hopp krossades så minskade barnafödelsen. Idag så är det många som dör tidigt troligen pågrund av en ineffektiv infrastruktur. I och med att välfärden i landet kommer att förbättras troligen pågrund av ett mer demokratiskt styre så får mer människor tillgång till sjukvård och skola. Dessa faktorer leder till högre ålderdom för Kubas befolkning. Idag är också framtidstron väldigt låg och många flyr från Kuba illegalt till bland annat USA detta är också en av orsakerna som leder till en minskad befolkning. År 2050 så ser man att landet har på ett tydligt sätt gått in i fas 4 då den är mer äggformad.

/Gösta

MEXIKO
Mexikos befolkningspyramid har som tillsynes förändras ganska mycket på 18 år, sedan 1993, och är fortfarande i förändrig. Från att ha varit en väldigt ”kantig” pyramid med hög folkökning och många unga i landet, men nästan inga vuxna har landet börjat utvecklas till en mer fyrkantig fortfarande.
Den fyrkantiga formen kommer dels till ett bättre leverne, dels har många av mexikanerna börjat fly ut ur landet och bort till sitt norra grannland USA. Där tror de att en bättre framtid än den i deras hemland Mexiko.
Man räknar med att en halv miljon människor emigrerar från Mexiko varje år och nio procent av den mexikanska befolkningen beräknas att bo och jobba i det stora grannlandet i norr.
Förr så pågick också immigration till Mexiko från övriga sydamerikanska länder, speciellt på 1980-talet kom stora befolkningsgrupper från Guatemala.

/Ellen

KANADA
Utifrån Kanadas befolkningspyramid kan man avläsa att Kanada är i utveklingsstadie 4. Den största delen utav befolkningen är i den övre medelåldern, och födelsetalet har saktat ner. När landet industrialliserades förbättrades levnadsförhållanderna och man kunde leva länge och föda fler barn. Födelsetalen saktade sedan in när samhället förändrades. Det kan dels bero på att livet började handla om andra saker och man därför får barn senare i livet, och därmed inte lika många. Men det kan också bero på saker som ekonomi, kultur och tillgång till preventivmedel.
Livet är inte längre lika ansträngande som det en gång varit. Den utvecklade tekniken gör så att man slipper t.ex. tunga lyft, ansträngande arbete och farliga situationer. Därmed har en hotande fara mot livslängden förminskats drastiskt.

Ovan finns en illustration utav hur man tror Kanadas demografi ser ut år 2045. I och med att landet utvecklas ytteligare så kommer dödstalen och födelsetalen att bli mer lika varandra, och diagrammet kommer att bli ännu mer stapelliknande. Befolknigen är mer jämt fördelad och livslängden ökar drastiskt. I det förra diagrammet var skillnaden mellan män och kvinnor väldigt liten. Om man studerar diagrammet noga så ser man att kvinnorna levde lite längre än männen. Men på diagrammet från 2045 så har livslängden för kvinnor ökat yttligare. Jag tror att det kan bero på att kvinnor vetenskapligt sett lever längre än män. Men männens medellivslängd ökar också. Män mellan 70-80 år har nästan fördubblats. Den ökade livslängden skulle kunna bero på förbättrad sjukvård och forskning. Ju längre man kommer i vetenskapen, ju fler medeciner och tekniker utvecklas. Dessutom gör utveckligen av teknik att livet förenklas och blir mindre påfrestande.
Något man måste se upp med är formodligen den ökande fettman i världen. I och med att man utvecklar snabblagad och billig, men onyttig, mat. Kanada måste helt enkelt se upp med att gå i USAs fotspår och utveckla nyttig mat istället. Innan 2045 har Kanada förmodligen kommit långt även när det gäller mat.


/Sofie


Sammanfattning:
Både USA och Kanada befinner sig i stadie 4 i den demografiska transaktionen. Detta tyder på att samhällena i båda dessa länderna är välutbyggda och livsvillkoren goda. Medan Mexiko och Kuba är endast i tredje utvecklingsfasen. I dessa länder sker även en mycket stor emmigration till främst USA. Man räknar med att ca 9 % av mexikanarna bor i USA.

/Gösta, Ellen, Sofie, Karolina

lördag 8 januari 2011

Kanada:

Hejsan! Efter mycket om och men lyckades jag ta mig in på bloggen! Det är alltså Sofie som skriver just nu, med Göstas inloggning. Nu tänkte jag berätta lite om Kanada!





Jag har skrivit ett arbete om Kanadas naturresurser, produktion och hållbara utveckling. Det jag kommit fram till är att det centrala begreppen i frågan är oljan! Oljan har utvecklat världen och förändrat efterfrågan på exporter. Eftersom det är en bristvara har man "tvingats" till att exportera och importera länder emellan och på så sätt bidragit till en mer globaliserad värld. Men det finns ju även negativa aspeker med detta. Länderna blir mer beroende utav varandras ekonomi och när en finanskris som denna slår till så påverkar det fler länder i en ännu större utsträckning.





En stor del av Kanadas ekonomi grundar sig i att andra länder efterfrågar, och har råd, att köpa de varor som de kan erbjuda. Eftersom man har många naturresurser, så som olja och zink till exempel, så är det något man kan exportera till andra länder och tjäna pengar på. Men det spelar inte någon roll hur mycket naturresurser man har att erbjuda, så länge det inte finns någon som efterfrågar dessa.





Jag skulle nog ändå kalla Kanadas utvekling för hållbar. Finanskrisen börjar vända för många länder vilket kommer gynna landet väldigt. Trots att världen börjar förbereda sig för att minska kolutsläppen så kommer det förmodligen inte påverka landets oljeförsäljning de närmsta åren. Jag tror att man har god tid på sig, och bra förutsättningar, att lyckas hitta andra sätt att tjäna pengar på. Efter som världen förändras hela tiden så kommer efterfrågan efter olika varor även göra det.

Kanada har en god chans att utvecklas på samma sätt.

// Sofie

onsdag 5 januari 2011

Mexiko Resurser, Globalisering och hållbra utveckling

Mitt område i Nordamerika är Centralamerika och jag valde Mexiko.

Mexiko har flera naturtillgångar bland andra är olja och silver viktiga för Mexikos ekonomi.
Mexikanerna använder nästan all olja själva men det som exporteras kommer främst till USA, men också till flera andra länder vilket gör att Mexiko knyter band med dem globalt ur en ekonomsisk synpunkt.
Oljan har gjort att landet har gjort sig till en av de starkaste i världen, ändå lever 20 % av Mexikos befolkning i fattigdom.

Eftersom landet förlitar sig på oljan som energikälla kommer det ta långt tid innan mer miljövänliga enerigkällor byggs upp. Men en dag kommer dom sina och jag tror att det kommer ge ekonomin ett hårt slag och göra så att ännu fler människor dras ned i fattigdomen.

Jag tror att Mexiko har all förmåga att bygga upp de här nya energier, men dagens problem i landet, exemelvis med våldet från knarkkartellerna, tar fokus från framtidsfrågorna.

måndag 20 december 2010

Karibien Resurser, globalisering och hållbar utveckling

Jag har Karibien somr region och därför valde jag att skriva om just deras resurser och hur globaliseringen har påverkat dem.


De naturresurser som min region är t.ex. olika sorters frukter, kakao mm. På de större öarna t.ex. Kuba och Jamaica så finns det i viss grad mineral tillgångar, såklart finns det såna tillgångar på de andra öarna men de är så obetydliga så de skulle inte ge några vinster alls. Förr i tiden så var sockerröret den viktigaste grödan eftersom den exporterades till Europa. Men eftersom Europa kom på hur man kunde framställe socker från sockerbetan så minskades exporten och därmed inkomsterna. I havet utanför Bahamas och Kuba har man hittat olja som båda länderna tänkte utvinna.

.

Det som nu har tagit rörsockrets betydande roll i nationernas BNP är turismen. Turismen har på senaste tiden blomstrat och lätt till en hög exploatering. Detta på den lokala miljöns bekostnad. För de flesta småländerna som t.ex. St Lucia står turismen för ca 70 av BNP.


Problemet med mitt område är bristen på jordbruks areal. För att få mer areal för att odla på så hugger man ner stora skogsområden och detta leder till jordförstöring. Och i och med jordförstöringen så bidrar det till en mindre produktion av livsmedel i längden. T.ex. Haiti har bara 3 procent skog kvar och Jamaica har bara en tredjedel kvar. I framtiden då olja kanske börjar utvinnas så kommer min region ha mycket makt. Och de behöver dem för att kunna mäta sig med övriga världens supermakter. Men detta är inte hållbart då oljan kommer ta slut. Så min region måste hitta ett annat alternativ än oljan för att ha något att falla tillbaka på när oljan en dag tar slut. Förnybara energikällor är det bästa som t.ex. solljus och vindkraft och till och med vågkraft om den teknologin utvecklas ytterligare. Globalisering har påverkat min region mycket historiskt i och med triangelhandeln över Atlanten men än idag är det en viktig del. Vi i Sverige får t.e.x mycket av våran frukt från Karibien.
Ett bättre sammarbete mellan länderna i min region är ett bra sätt att dela erfarenheter och bygga en bättre hållbar framtid.
// Gösta

torsdag 16 december 2010

"It's a war"

Den 23 oktober 2010 i Ciudad Juarez:
En just fyllda 15-årig pojke firar sin födelsedag med vänner och familj. Plötsligt hörs en bil tvärnita och det dröjer inte länge innan det stormar in beväpnade män in i lokalen, 13 skjuts ihjäl och 15 skadadas. De flesta av offren var gymnasieelever som jag själv är, men den yngsta som dog var bara 13 år.

Jag skulle vilja skriva att det här är en extremt ovanlig händelse, men sanningen säger att de senaste två åren har 8000 människor blivit mördade i staden, som har ungefär lika många invånare som Stockholm.

När den nuvarande mexikanske presidenten Felipe Calderon kom till makten 2006 skulle han göra allt i sin makt för att stoppa det knarkkrig som härjade landet. Om du någonsin tänkt på hur deprimerande boken "Snabba cash" är, hur den visar Sverige som ett samhälle utan kontroll, är det absolut ingenting som kan jämföras med Mexiko.

Det rör sig om så mycket pengar, redan på 1960-talet när efterfrågan på marujiana ökade i USA, blev Mexiko ett betydande land för insmugglingen. Landet ligger perfekt mellan producenterna i Sydamerika och konsumenterna i USA. Det amerikanska utrikesdepartementet beräknar att ca 90 % av all narkotika som förs in i USA kommer in via Mexiko.

Bråken om makten vid gränserna och tullarna sker mellan olika ligor, eller karteller, som man också kan kalla dem. Det finns många och några av de största är Golfkartellen, Sinaloa och los Zetas. Konkurrensen mellan dem har blivit så hård att man helt enkelt döddar dem som inte ingår i sin egen kartell. ”Om du inte är med mig, så är du min fiende” kan man påstå är en levnadsnorm. I många fall kan man också få betalt för att döda personer som ingår i andra karteller och vissa människor försörjer sig till och med på det. Mer än ofta tvingas oskyldiga sätta livet till.

Hur kan det då komma sig att stora delar av den mexikanska befolkningen helt plösligt bestämt sig för att det ”okej” att mörda oskyldiga främlingar?

Landet har alltid haft en stor fattig befolkning och anledningen till att så många gett sig in i ”industrin” är för att det helt enkel är en chans att få ett bättre liv, det finns så mycket mer pengar att tjäna där. Jag antar att många som lätt fastnar där.

Poliserna tjänar så dåligt att de mer än gärna låter sig mutas av diverse karteller, dessutom är många av de här poliserna drogberoende.

Det var just de mutade poliserna -problemet som gjorde att presidenten, Felipe Calderon, trodde att det skulle vara en utmärkt idé att sätta in militären att jobba med våldet och kriminaliteten istället.
De anses mer pålitliga än poliserna.

Så nu finns det alltså ca 40 000 soldater som patrullerar omkring, men ändå forsätter våldet och morden att öka! Hur? Det beror på att ligorna snabbt lärde sig att arbeta runt militären, och nu ligger alla resurser på all den här styrkan, som egentligen är helt onödig, eftersom kartellerna vet hur man undviker dem.

Sedan 2006 har kriget skördat närmare 30 000 offer, jag undrar hur många fler som ska få sätta till sitt liv innan övriga världen inser problemen och rycker in för att hjälpa till att få landet på rätt fas igen.

Källor:

tisdag 9 november 2010

Geologin i vår världsdel, Nordamerika


De litosfärplattor som finns i vår världsdel är: Nordamerikanska plattan, Karibiska plattan, Juan de Fuca plattan, Cocos plattan och Stilla havsplattan.

Den västra delen av Nordamerika samt mellanamerikas berggrund är en alpin veckad berggrund. De mesta av USA:s berggrund är en sedimenttäckt platålandskap, östra Kanada har urbergssköld och västra Kanada har lite kaledonisk veckning. Här och där finns det även lite variskisk veckning. Appalacherna är en del av den kaldoniska bergskedjan som även kan återfinnas i Skottland och Skanderna.

Grand Canyon är en eroderad floddal. Coloradofloden har urholkat Coloradoplatån under mycket lång tid och därav dess djup på ca 2000 meter.

Mount St. Helens är en kägelvulkan. Vulkanen har sur magma. Senaste gången den hade utbrott var 1980 i juli då ett stor del av berget sprängdes bort för att det blev för stort tryck av olika gaser i berget.

Yellow Stone är ett mycket intressant område vid Klippiga bergen här finns det mycket geologisk aktivitet. Området präglas av stora gejserar och supervulkaner.

En anledning till att det finns ganska mycket vulkanisk aktivitet och jordbävningar är att The Ring of Fire går utmed den Nordamerikanska västkusten. San Andreas är ett exempel på att plattorna rör sig då området rör sig snett uppåt.

De jordmåner som finns i vårt område, Nordamerika är: brunjordar (cambisoler), svartjordar (chernozemer), kastanjebrunjord (kastanozemer), lateritiska jordar (ferralsoler), öken- och halvökenjordar (latosoler), bergsjordar (litosoler), saltjordar samt en del unga alluviala jordar (fluvisoler).

/Karolina, Gösta, Sofie och Ellen